Glömska vid sjön

Sedan jag slutade som aktiv idrottare för ett stort antal år sedan kan jag skryta med att ha blivit en ganska flitig motionär. Men det tog tid att komma igång efter den aktiva tiden då det var träning och matcher flera gånger i veckan. Det var först när jag upptäckte att byxorna började bli allt för trånga som jag började röra på mej regelbundet. Nu blir det några rundor i veckan runt Gårdsjön och en del promenader.

Rundan runt sjön och Askersunds by är precis lagom. Åtta -nio kilometer utan större backar. Allt för att spara mina slitna idrottsknän som gör sig påminda ibland. En av anledningarna till att jag kört in mej på Gårdsjörundan är att jag är uppväxt bara några meter från sjön i ett litet rött hus fullt med ungar.

Det är alltid trevligt att se vad som händer vid det gamla barndomshemmet. När vi bodde där hände det inte så mycket med husen. Men det hade sina orsaker, och då inte minst pengar. Men det är inget jag gått och gruvat mej för genom åren.

Brukar fundera över vad som hände vid Gårdsjön som barn när jag passerar förbi på Vretstorpsvägen. Men det märkliga med mej är att jag nästan inte minns något alls. Och det handlar inte om någon sjukdom. Tror jag.

En del som jag träffar kan berätta om allt vad som hänt sedan tvåårsåldern. Har funderat över vad min minnesförlust beror på. Läste i en tidning att minnesförlusten från barndomen kan bero att inte hände något att minnas. Och så är det nog. Som gammal journalist tror jag på allt som står i tidningarna. Det minnesbilder jag har är att vi började bada och simma så fort isen gått bort på sjön och så fort isen lagt sig igen var det bandy som gällde.

Men jag sörjer inte över minnesförlusten. Det är så populärt att leva i nuet. Vet inte annars hur man gör...

En av de märkligaste som hänt med Gårdsjön är att någon på 50-talet fick för sig att göra ett vykort på sjön!! Undrar vem som kom på den idén och vad man hade att locka med. Det kunde inte ha varit kräftor, för om dessa rådde det vild fajt. Ingen utomstående släppts in av markägarna runt sjön. Och alla med små röda stugor vid strandkanten hade inget eget vatten. Bara strandrätt. Personligen tror jag att kräftorna hade räckt till alla om det varit så.

Ove

PS! Kommentera gärna